Vill se fler våtmarker i Essunga: "Det handlar om vår framtid"

Enhetschef Jenny Leonardsson vid en av Essungas våtmarker. Nu hoppas hon på att fler anläggs i kommunen.

Djurarter och vattenförsörjningen hotas när våtmarker torkar ut till följd av klimatförändringarna. Nu deltar Essunga kommun i ett nytt våtmarksprojekt.

Våtmarker har de senaste åren blivit ett hett samtalsämne. Klimataktivister har synts i media under diverse klimataktioner med banderoller och skyltar med texter av sorten ”Bevara våtmarkerna”. Bakgrunden är att våtmarkerna har en viktig roll att spela när klimatet förändras. Det konstaterar bland annat Naturvårdsverket. Nu har Vattenrådet för Vänerns sydöstra tillflöden, dit Nossan hör och Essunga kommun är medlem, dragit igång ett våtmarksprojekt.

"Mindre sårbara"

En våtmark är mark täckt av grunt vatten där fåglar, groddjur och kräldjur många gånger trivs bra. Våtmarker bidrar till att hålla kvar vatten i landskapet och därmed till att höja grundvattennivåerna. Frågan är med andra ord högaktuell, med tanke på den torra period vi är inne i, konstaterar Matilda Ahvenainen på WaterCircle som driver projektet.

     – Att bevara, restaurera och anlägga våtmarker i landskapet har många positiva effekter. När våtmarker dikas ur innebär det att vattnet rinner bort ifrån marken ut i vattendragen och vidare ner i avrinningsområdet. Vattnet försvinner ifrån området. Genom att hålla kvar vattnet i landskapet reducerar vi sårbarheten under längre torrperioder.

Det har tidigare genomförts en inventering av våtmarkslägen i Essunga kommun. Rapporten pekar ut 24 potentiella platser att anlägga våtmark på. Av dessa har 4 resulterat i anlagda dammar. Det innebär att det finns potential för fler våtmarker i Essunga kommun och i det nya projektet så kontaktas markägare för att undersöka om det finns intresse för att skapa en våtmark.

     – Det här är viktigt för att bidra till en mer hållbar utveckling och det handlar om vår allas framtid. Därför känns det väldigt bra att Essunga kommun deltar i projektet och nu hoppas vi på att det ska leda till att vi får fler våtmarker i området, konstaterar Jenny Leonardsson som är chef för enheten hållbar utveckling i Essunga kommun.

Svårbrukade ytor

Den absoluta merparten av kostnaden för anläggandet står projektet för tillsammans med bidragspengar. Inte heller kommer brukningsvärd jordbruksmark att tas i anspråk. Tanken är i stället att nyttja översvämningsytor och andra mer svårbrukade ytor för att anlägga våtmarken.

      – Ett strategiskt arbete med att återskapa, restaurera och nyanlägga våtmarker i landskapet är en viktig pusselbit i arbetet med att nå målen kopplade till bland annat Sveriges miljömål, EU:s vattendirektiv samt Agenda 2030, vilket Essunga kommun arbetar med, berättar Jenny Leonardsson.

     – En långsiktigt hållbar förvaltning av våra vatten, inkluderat mer vatten på rätt plats i landskapet, är också av stor vikt för en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning, långsiktigt hållbart skogsbruk och en levande landsbygd, konstaterar Matilda Ahvenainen.

Hon uppmuntrar alla som är intresserade av att anlägga våtmark på sina ägor att höra av sig till henne.

Fördelar med våtmarker:

• Kan binda kol – positivt för klimatet
• Bland de mest artrika miljöerna i Sverige – positivt för biologisk mångfald
• Behåller vatten i landskapet – positivt vid torka och bränder
• Kan hantera stora mängder nederbörd – positivt i regn- och smältperioder
• Bidrar till grön infrastruktur – positivt för biologisk mångfald och naturens framtida funktion
• Kan rena vatten från övergödande ämnen och miljögifter – positivt för vattendrag, sjöar och hav
• Kan bidra positivt till grundvattennivåer.

Dessutom är flera våtmarker också attraktiva områden för oss människor som platser för friluftsliv, fågelskådning, skridskoåkning eller annan återhämtning.

Kontakt:
Matilda Ahvenainen, WaterCircle, matilda@watercircle.info, tfn: 073-07 02 145.